Bullerplank i komposit, trä, plåt eller betong – jämförelse av dämpning, livslängd och pris

När man väljer bullerplank fokuserar många på materialet. Men för själva dämpningen spelar höjd och placering större roll än om planket är byggt av trä, komposit, plåt eller betong. Det materialet framför allt avgör är hur länge planket förblir tätt, hur mycket underhåll det kräver, hur det ser ut efter tio år och vad det kostar att bygga. Den här guiden jämför de fyra vanligaste materialen.

Om du inte redan har läst den, börja med Hur mycket dämpar ett bullerplank? – där förklarar vi fysiken bakom dämpningen.

Krav som gäller oavsett material

Ett bullerplank fungerar bara om det uppfyller tre grundkrav:

För vägskärmar i offentlig miljö används de europeiska standarderna EN 1793 (akustiska egenskaper) och EN 1794 (icke-akustiska egenskaper som mekanisk stabilitet). Trafikverket hänvisar till Eurokod för laster och har egna krav för sina anläggningar. För en villa är det inte formella krav, men bra att känna till när du jämför leverantörer.

De fyra materialen

Trä

Det klassiska bullerplanket i Sverige är tätspontad panel eller dubbla lager brädor med förskjutna skarvar.

Det största problemet med trä är att tätheten försämras över tid när brädorna rör sig med fukt. Dubbla lager med förskjutna skarvar eller spont minskar risken.

Komposit

Kompositplank byggs med tjocka eller massiva profiler som skjuts in mellan stolpar, ofta i aluminium.

Komposit är ett bra val för den som vill ha ett tätt plank som håller utan underhåll. Kontrollera att profilen är provad enligt EN 15534-6 (staket- och skärmprofiler) och att leverantören har ett system med stolpar och infästning. Se Vad är komposit (WPC)? för materialbakgrund.

Plåt

Plåtskärmar är vanliga längs vägar och järnvägar, ofta som kassetter med absorbent av mineralull mot bullerkällan.

Betong

Betongelement har hög ytvikt och mycket lång livslängd, och används främst längs större vägar.

Jämförelse i tabellform

Vad påverkar priset?

Vi anger inga generella kronbelopp eftersom priset varierar mycket med projektet. Det som driver kostnaden är:

1. Höjd – vindlasten ökar kraftigt med höjden och kräver kraftigare stolpar och fundament.
2. Grundläggning – plintar i lera, sprängning i berg eller betongfundament.
3. Längd – kostnaden per löpmeter sjunker något på längre sträckor.
4. Material och system – inklusive stolpar, lister och infästning.
5. Bygglov och projektering – ett effektivt bullerplank är ofta högre än lovfria mått. Se Nya bygglovsreglerna för plank, staket och mur.
6. Montering – egen tid eller entreprenör.

Be om offert per löpmeter inklusive stolpar, fundament och montering, och jämför på samma höjd.

Vilket material ska du välja?

• Liten budget och gör själv: trä i dubbla lager med förskjutna skarvar.
• Underhållsfritt och trälikt: komposit med massiva profiler och komplett system.
• Längs större väg, reflexer är ett problem: absorberande plåt eller betong.
• Mycket utsatt läge eller påkörningsrisk: betong.

Kombinationer och hybridlösningar

Många plank kombinerar material för att ta tillvara deras styrkor:

• Betongsockel med komposit- eller träfyllning – sockeln tätar mot mark och tål snöröjning, fyllningen ger ett lättare uttryck.
• Stålstolpar med träfyllning – längre livslängd för den bärande delen.
• Aluminiumstolpar med kompositprofiler – vanligt för underhållsfria system som skjuts in uppifrån.
• Absorbent bakom träpanel – mineralull bakom en glespanel mot vägen ger absorption i villamiljö, men kräver ett tätt bakre skikt.

Utseende och stadsbild

Ett bullerplank är ofta den största enskilda byggnadsdelen mot gatan. Kommunen kan i bygglovet ställa krav på utformning och färg för att anpassa planket till omgivningen. Komposit och trä har en fördel i villamiljö genom sitt trälika uttryck. Plåt och betong kan utformas med mönster, växtväggar eller klätterväxter för att mjuka upp intrycket.

Livslängd och tätning i praktiken

Det som oftast gör att ett plank slutar fungera akustiskt är inte att materialet går sönder utan att det uppstår glipor:

• Träbrädor som krympt i sommarvärme.
• Sättningar i marken så att springa uppstår vid sockeln.
• Stolpar som lutar efter tjälrörelser.
• Skarvar som öppnats efter skador.

Inspektera planket varje vår och täta glipor. Komposit och betong håller formen bättre, men även där kan sättningar ge springor mot mark.

Underhåll per material

Frågor att ställa till leverantören

• Vilken ytvikt har fyllningen, i kg/m²?
• Är systemet provat enligt EN 1793 eller EN 1794?
• För komposit: är profilerna provade enligt EN 15534-6?
• Vilket stolpavstånd och vilken grundläggning krävs för min höjd och mitt läge?
• Vilken vindlast är planket dimensionerat för?
• Hur tätas planket mot mark?
• Vilken garanti gäller, och vad täcks?
• Kan enskilda delar bytas vid skada?

Snabb sammanfattning per material

Trä: billigast, lätt att bygga, kräver underhåll och tätning över tid. Komposit: håller formen och tätheten, inget målande, högre inköp. Plåt: absorberande utförande, industriellt uttryck, passar längs större vägar. Betong: högst ytvikt och längst livslängd, tungt och svårt att anpassa.

Leverantörer av kompositplank är bland andra Compfence, gop, Kärnsund och flera bygghandelsvarumärken; jämför systemen på samma höjd och med samma grundläggning.

Sammanfattning

Materialet avgör inte i första hand hur mycket planket dämpar – det gör höjden. Men det avgör hur länge dämpningen håller i sig. Trä är billigast men kräver underhåll, komposit håller tätheten utan målning, plåt och betong passar bäst längs större vägar. Vill du ha offerter från flera leverantörer, använd formuläret nedan.